Med det sagt så tänker jag i punktform skriva upp allt som jag kommer på att hon lärt sig eller utvecklat den senaste tiden:
* Hon pratar mer och mer och nu säger hon både "mamma" och "babba". Hon säger också "hej" (eller "haaaaaj") till allt och alla hon träffar. Hon har börjat säga neehhee när hon inte vill något. Hon säger "hej Lis" till Lisa och gärna "hej lillllll dede", vilket är "hej, lilla hjärtat" som jag visst alltid säger! Det är roligt att upptäcka vilken spegel Emilias tal är av vårt eget språkbruk! Än så länge i alla fall ;).
* Hon springer för det mesta nu. Gå-tiden är över och bästa, (och snabbaste såklart), sättet att ta sig fram är att springa. Gärna med ett aaaaaaaaaahhhhhhh-skrik samtidigt!
* Hon har börjat sjunga. Hon kan inga ord, (förutom ba ba), men nynnar eller sjunger med egna ord. Just nu är favoriten "Bä, bä, vita lamm" men även "Imse" och "Ro, ro, ro din båt" är populära! Det är jättegulligt och hon är klart musikintresserad! Fast det är nog alla barn i den åldern!
* Hennes favoritleksak just nu är plocklådan. Ni vet en sån där med utskuret lock som man ska stoppa klossar i. Hon älskar också sin bultbräda. Båda leksakerna har varit mina och det är kul att se att de fortfarande går hem! Hon fick också en stapelclown när hon föddes och den har hon staplat med ett bra tag nu. Jag antar att Brio, som är tillverkare av alla tre leksakerna, faktiskt äger när det gäller genomtänkta och pedagogiskt korrekta leksaker.
*Hon är en riktig klätterapa. Hon ska upp och klättra på allt, även sånt som inte ska klättras på. Hon verkar heller aldrig lära sig av sina klättermisstag. Hon har trillat från saker flera gånger men klättrar ändå enträget upp på dem. Jag och Matt lyfter ner henne från köksbordet minst 20 gånger om dagen! Hon skiter gladeligen i att hon inte får. Men det gäller ju att vända klättrandet till något positivt så nu får hon klättra upp till vasken och skötbordet själv. Hon står gärna också på en stol och hjälper till i köket.
*Hon älskar att läsa böcker. "Max"-böckerna, (Max napp och Max blöja), och "Vem"-böckerna, (Vem bestämmer inte och Vem sover inte), är favoriterna. Också en liten menlös bok som heter "Anders hittar en kattunge", som är min gamla bok! Den har en liten enkel historia om 70-tals Anders som går med sin pappa till lekparken och de hittar en liten kattunge. Eftersom ingen i parken vet vems katten är så får de ta hem kattungen till sig och sätta upp en lapp i affären. Sen är boken slut! Hon kan lyssna på boken hundra gånger och ändå vilja höra den igen!
*Hon är på god väg att lära sig att äta själv. Hon använder skeden för det mesta och gärna också en gaffel. Hon har kunnat dricka ur vanligt glas på egen hand i ca en månad. Hon borstar tänderna själv när jag har gjort det och hon kan tvåla in sig själv i duschen. Hon härmar det mesta vi gör så det är verkligen lätt att lära henne nya saker just nu.
*För några veckor sedan slutade hon helt med välling. Det hade varit på gång ett tag genom att hon inte alltid druckit sin välling på kvällen eller inte druckit upp. Men för några veckor sedan, kanske två, så bara totalvägrade hon. Hon ville inte ha på kvällen och sen inte på morgonen heller. Hon bestämmer ju själv och vi kan inte tvinga henne. Jag hade gärna sett att hon fortsatte några år till, dels ur näringssynpunkt, men också för att jag tycker att det var så otroligt mysigt att ligga eller sitta med henne i sängen eller soffa när hon drack sin välling. Det var liksom en förlängning på amningen. Nu ser i alla fall kvällsrutinerna ut som sådana att vi badar efter kvällsmaten och sedan får hon röja av sig lite med fri lek och bus och sedan går vi in i sängen och läser eller tittar på "I drömmarnas trädgård".
*Hon fick sin första mässlingspruta för två veckor sedan och blev väldigt sjuk med jättehög feber i flera dagar. Hon fick också prickar på mage, rygg och i ansiktet.
*Alla hennes fyra hörntänder har kommit upp. Nu väntar vi med lite fasa på fler kindtänder.
Nu kommer jag inte på så mycket mer att skriva och jag har suttit här ett bra tag nu. Det är dags att gå och lägga sig så att jag orkar med allt stök som lillejulafton innebär. Klappar som ska tillverkas och slås in, knäck som ska kokas. Som tur är behöver jag inte springa på stan för vädret ska ju medföra kaos. Jag har sprungit i två dagar nu och det får räcka!
Jag lämnar er med två vardagliga filmer om livet här hemma!
Fina Milis! Vet du att jag har ert julkort från förra året liggande i min sminklåda (i brist på annat ställe att ha det på!) så varje dag ser jag de där små knubbiga bruna benen med de underbart söta fötterna sticka fram. På bara ett år har hon blivit en liten tjej som är så medveten och lär sig så otroligt fort!
SvaraRaderaJag har inte heller tid att blogga och många gånger startar jag ett nytt inlägg med att stirra på en vit skärm i en vecka. Man blir liksom helt slut i pajskalet av att vara förälder så när man väl har lite "egentid" så är man liksom helt väck. Nu kan vi berätta sanningen för de andra haha för nu är där ingen återvändo! Säg hej till ditt livegna jag i ett par år! hihi. Å jag vill ha fler, knasigt!